Om boken: år / Inte ett enda konstverk har översatts till ryska så ofta som denna dikt av Edgar Allan Poe. Det finns mer än två dussin översättningar av The Raven. Även Hamlets berömda monolog "Att vara eller inte vara" var underlägsen: den översattes "bara" sexton gånger. De första ryska anpassningarna av "The Raven" dök upp 1878. Och översättningar gjorda av symbolister: Balmont, Merezhkovsky, Bryusov anses vara klassiska. Konstantin Balmont skrev också en essä om den amerikanska poetens liv och verk, som fortsätter att användas till denna dag som ett förord ​​till samlingar av utvalda verk och samlade verk av Edgar Allan Poe. Naturligtvis översattes "Kråkan" under sovjettiden och fortsätter att översättas till denna dag. Det är särskilt intressant att spåra hur översättare sökte efter den ryska motsvarigheten till nyckelordet "Nevermore". Andreevsky översatte bokstavligen för hundra och tjugo år sedan: "Aldrig igen!" Hans samtida Palmin begränsade sig till ett "Aldrig". Bryusov och Merezhkovsky följde exemplet med Andreevsky, Balmont - Palmina. Men båda alternativen led av en betydande nackdel: den fonetiska belastningen saknades, det vill säga två "r" ("Aldrig!"), vilket gjorde det möjligt för Poe att kombinera mänskligt tal och kråka. 1907 hittade översättaren Jabotinsky en väg ut: han övergav sökandet efter en rysk analog och lämnade det engelska originalet - "Nevermore!" Varefter sökandet i denna riktning upphörde i ett halvt sekel. Först 1977 dök en ny rysk motsvarighet upp. Vasily Betaki föredrog att "kvakandet" "inte skulle återlämnas". På åttiotalet hittade Nikolai Gol ett annat alternativ: "allt har passerat".